Vanliga frågor och svar om Qi-terapin   Fråga: Vad är Qi-terapi? Svar: Qi-terapi, som delvis bygger på akupunktur handlar egentligen bara om en enda sak, att återupprätta kroppens energibalans. Med Qi-terapi behandlar man inte sjukdomar, man löser inga problem, man tillför energi och balanserar den energi som redan finns men som kommit i obalans för att få igång kroppens egen inbyggda förmåga att läka sig själv. Qi-terapins uppgift är att tillföra livsenergi till människor som antingen förlorat sin energi (utbrändhet) eller fått sin energi i obalans.   Fråga: Vad betyder ”harmonisering”? Svar: I en totalt frisk kropp skapar och producerar kroppen själv tillräckligt med den energi den behöver för att hålla sig frisk, och kroppen är i harmoni. Av olika skäl kan denna förmåga rubbas, och vid behandling är det denna balans som Qi-terapin - med kroppens egen unika självläkningsförmåga - om möjligt försöker återställa. Detta kallar vi harmonisering och den består i att vi ger energi till de tre banor (meridianer) som tar emot den här s.k. allmänna energin. Dessa banor har en central roll i kroppssystemet, så genom att tillföra energin till dessa banor genereras kroppens självläkningsprocesser så att energin vi tillför fördelas dit där kroppen själv känner sig ha behovet.   Fråga: Om man harmoniserar, blir det då inte mera energi i dessa energibanor än på övriga ställen i kroppen? Svar: Det yttersta målet med harmonisering är att ge energi till hela systemet och låta kroppen bestämma själv var den skall användas, men trots allt så är det på harmoniseringspunkterna som energin går in och fördelas ut. Ibland, speciellt vid den första av behandlingar, kan banorna vara blockerade, enskilt eller för varandra, och därmed åtminstone för en tillfällig period förhindrade att utföra denna fördelning. Vid en blockering kan man få excess eller brist i meridianens energi.    Fråga: Är Qi-terapin en helt ensamstående eller en del i en metod? Svar:  Qi-terapin är en metod där det vi sysslar med är att öka människans välbefinnande och göra den glad och pigg. I detta ingår olika delar såsom diagnostik och energibalansering (harmonisering), balansering med naturpreparat, och Qi Gong. Det kinesiska ordet Qi betyder ungefär "livsenergi" och Qi-terapi står för att tillföra energi i syftet att balansera vårt "Qi" efter grundläggande mätning och diagnos.   Fråga: Hur mäter man Qi-energin? Svar: Det betyder att runt om i världen så finns det olika typer av instrument för att mäta energier. Problemet för alla är att när man berör mätpunkten så sker också en liten men ändock  påverkan eller stimulans, och tillräckligt mycket för att förändra värdet. Med vårt mätinstrument, gör vi inte det, vi påverkar inte punktens status.   Fråga: Påverkas instrumenten av elektriska spänningar i olika miljöer? Svar: Det finns på grund av lysrör, mobiltelefoner, annan elektricitet och magnetiska fält osv. olika påverkan och förutsättningar för kroppen, våra instrument påverkas normalt inte. Mobiltelefoner kan naturligtvis störa under behandlingen både genom att ringa och med den söksignal de med korta intervaller och de skall vara avstängda i rummet. Fråga: Referenspunkten som används vid mätningen, markerar det hur hög energinivå kroppen har? Svar: Enkelt uttryckt ja, ju högre värde på diagnosinstrumentet, ju högre energi. Detta har i grunden delvis med ålder att göra, rätt naturligt är det så att yngre människor i högre grad har mer energi än äldre. Men undantag finns alltid. Fråga: När man får låga värden på någon eller några meridianer, betyder då detta automatiskt ett sjukdomstillstånd eller ett fel någonstans? Svar: Inte automatiskt, men nästan alla avvikelser från det ideala mätvärdet är tecken på att någonting i kroppen är fel. Ur diagnossynpunkt har det i grunden ingen betydelse om värdena ligger för högt eller för lågt, alla värden som ligger fel tyder på någonting och måste rättas till. Ibland kan detta betyda att sjukdomar eller problem ligger latent i kroppen och kanske till och med väntar på en anledning att bryta ut. Sjukdomar kan finnas latent i kroppen i flera år. Då det vi mäter är punkternas energi ställda mot kroppens totala eller genomsnittliga livsenergi  (qi eller chi ), kan man ju rent logiskt anta att en avvikelse här tyder på en sjukdom eller fel, ibland just vid tillfället, men också ofta något som är på gång att komma. Fråga: Vad betyder det om värdena t.ex. blir högre och högre över det ideala för varje behandling och gång man mäter? Svar: Alla mätvärden vid tillfället efter behandling är ett uttryck för vad som sker i kroppen på varje individ. Alla mätvärden speglar vad som händer och om man inte lyckas med att sänka värdena kan man inte göra annat än att se tiden an och vänta ut kroppen, kanske med ett uppehåll. Fråga: Varför gör det ont ibland, på vissa punkter när man mäter? Svar: Det finns två svar på den frågan, det ena är att personen är speciellt känslig, det andra är att finns det ett problem i den här speciella meridianen, så är man ofta känslig.   Fråga: Kan man ge för mycket energi? Svar: Nej, vi kan inte ge för mycket energi, bara för att kroppen tar bara emot den energi den vill ha. När den meridian som vi behandlar är nöjd, läggs locket på. Vår roll som terapeut är bara att tillföra energi, kroppen tar emot exakt den mängd den vill ha för att lösa det problem som finns.   Fråga: Hur många besök behöver man göra? Svar: Detta är väldigt individuellt och man måste bedöma detta från fall till fall, alla människor tar till sig den här behandlingen på sitt eget sätt. Man kan säga att i princip så händer samma sak på alla men man upplever ofta helt skilda saker. En del besvär är enkla att komma till resultat med, andra betydligt värre. Det finns så mycket som spelar in, vi måste hantera varje individ efter deras egna förutsättningar. Ingenting kan inte tas för givet då varje  människa är unik. En sak kan vi definitivt slå fast - att kroppen alltid strävar efter att uppnå balans och att bli frisk - alltid.   Fråga: Är det någon gång någon vits med engångsbesök? Svar: Kroppen har ofta haft väldigt lång tid på sig att skapa sina problem, då finns det en logik i att den behöver tid på sig för att återställa sig. Det finns en relation i tiden, ju längre tid kroppen har haft på sig att skapa sjukdom eller problem ju längre tid behöver kroppen för att återskapa sin hälsa och kroppen tar naturligtvis den tid på sig som den behöver. Här finns det alltså egentligen ingenting man kan kalla normalt eftersom varje kropp reagerar på sitt eget sätt.   Fråga: Varför kan värdena ändra sig uppåt och neråt allteftersom man behandlar? Svar: Ju mera chanser kroppen får att rehabilitera sig, desto djupare gräver den i problemen som finns. Kroppen har aldrig någon möjlighet att skapa problem som inte redan finns.   Fråga: Har resultatet med människans inställning och vilja att göra? Svar: Vi får aldrig glömma bort att den starkaste kraften av alla är tankens kraft. Hur mycket vi än tillför och påverkar kan slutresultatet inte bli fullgott om inte individen själv vill bli frisk. Men med rätt inställning och vilja att hjälpa till att så att säga ”tänka sig frisk”, så blir i allmänhet resultatet det vi önskar.   Fråga: Kan man genom att tex. arbeta hårt en dag förbruka så mycket energi att man kan mäta detta? Svar: Både ja och nej. Det som händer i kroppen vid stor energi förlust ex. vid idrottsutövning är att hela systemet sänks en liten bit, men i och med att allt sänks så innebär det att fortfarande så finns balansen kvar dvs. allting har sänkts lika mycket och i och med detta så sänks även medelvärdet. Samma sak händer också vid t.ex. förkylning.   Fråga: Kan man behandla i förebyggande syfte? Svar: En av våra stora uppgifter är just att arbeta med att förebygga, dvs. genom att se till att balansen på energin är den rätta så skall egentligen inte problem med välbefinnandet kunna uppstå.   Fråga: En som medicinerar - kan man vid något tillfälle ge råd om att sluta med medicinen? Svar: Absolut nej. Det finns inga befogenheter att ge råd i den vägen! Har en läkare bestämt ett läkemedel och en tid, är det enbart en fråga mellan patienten och läkaren. I detta och i detta sammanhang är det i allt stadgandet i "Lag (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område" och Svensk författningssamling SFS 1998:531 ”Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område” som finns att följa.   Fråga: Kan man behandla någon som har en allvarlig sjukdom som t.ex. cancer, dold eller inte? Svar: Vid första besök sker en intervju och fyller klienten i ett frågeformulär där bl.a. just dessa frågor framgår. Ibland kan man med erfarenhet av mätmetoden få en känsla som gör att man kan misstänka något liknande, och då hänvisar vi till läkare för utredning. Enligt "Lag (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område" och SFS 1998:531 förbjuds eller undantas vissa diagnostiserade sjukdomar behandling, bl.a. cancer, diabetes och hjärtsjukdomar. Enligt samma lag får inte heller bl.a. patient med Pacemaker eller gravida kvinnor och barn under 8 år behandlas med alternativa metoder. Inte heller får personer som intar vissa mediciner behandlas. Dessutom behandlas genom vår etik inte ungdom under 16 år utan att en förälder är närvarande. I allt skall man handla med personens bästa i första hand och försiktighetsprincipen måste råda.   Fråga: Kan man behandla en som ätit Cortison mot reumatiska besvär i 10 år? Svar: Förmodligen kan vi inte nå framgång annat än marginellt. Personer under behandling med vissa syntetiska preparat eller medicinering som bl.a. Cortison eller blodtryckssänkande mediciner behandlar inte Qi-terapin. Den kropp som mottagit Cortison under 10 år är antagligen immun mot de flesta behandlingar av naturlig typ. Problemet är ofta med Cortison och liknande syntetiska preparat att de tar över roller i kroppen, roller som sen inte kroppen har förmåga att återta.   Fråga: Om vid behandlingen av ett stort migrän problem det alldeles efter behandlingen utbröt ett migränanfall, kunde det då vara behandlingen som åstadkom detta? Svar: Mycket troligt eftersom personen förmodligen redan hade ett migränanfall som troligtvis förr eller senare hade brutit ut i alla fall. Detta och andra reaktioner kallas för "förstförsämring" och är något visar att kroppen tagit emot energin som tillförts och startat självläkningsprocessen och att en, ofta fler processer igångsatts. Förstförsämringar är oftast kortvariga och betydligt svagare eller lindrigare än sina motsvarigheter i verkligheten brukar vara. Många människor upplever efter första behandlingen något som liknar en vanlig förkylning, och det är utmärkt, processen har startat, kanske för att lösa problem relaterat till immunförsvaret. Förkylning, feber är ett av för kroppens sätt att rensa bort oönskade saker och är så sett egentligen inte en sjukdom utan hellre ett symptom på en sjukdom och på att ett angrepp eller annat igångsatt en process till kroppens försvar.   Fråga: Kan en förstförsämring sitta i en längre tid? Svar: Ja, ibland kan den göra det. Egentligen har det att göra med vilken grundenergi personen har och hur mycket energi personen behöver i förhållande till hur mycket problem det finns i kroppen. Kombinationen av många, stora problem och hög fysisk känslighet betyder att kroppen har tagit till sig mycket energi som den nu arbetar med.   Fråga: Kan man se om hormonerna är i obalans, och i så fall vilka? Svar: Ja, man kan se att hormonbalansen är i obalans, men inte vilka hormoner specifikt. I det här systemet kan vi bara se den totala hormonbalansen.   Fråga: Kan man se på en kvinnas värden att hon är gravid? Svar: Nej, graviditet är ett naturligt tillstånd som inte speglas i kroppens energibanor.   Fråga: Om man opererat bort gallblåsan, visar det sig vid mätning? Svar: Det visar sig oftast inte alls, funktionen har man kvar, gallgångarna har man kvar. Gallblåsan verkar det som att man kan undvara.   Fråga: Om en person saknar ett organ, vad händer då? Svar: Om man saknar ett organ så behöver inte det betyda att inte funktionen finns, ofta är det så att meridianen fortfarande har kvar sin kraft. Det visar alltså inte obalans bara för att organet inte finns. Qi-meridianerna fungerar på ett mer komplex sätt än att ge energi till ett organ.